hur man skickar beställning brud

Agender – Raknas av och till som e ter nedanfor ”intergender” (kika det ordet)

Agender – Raknas av och till som e ter nedanfor ”intergender” (kika det ordet)

Asexuell/Asexualitet – En manniska sasom befinner si asexuell ager ingen engagerad sexualitet/ingen sexlust och/eller kanner sig ick huga bruten sexuella relationer/att kalkylera in andra inom sin sexualitet.

Bigender – nagon manniska som upplever sig inte onskan alternativt kunna selektera emellan femininu alternativt kvinnligt konsidentitet, utan upplever sig hemma ino bada.

Binar – Nagot sasom innehalle ett pa delar. Nar det innefatta kon utspela det forsavitt att vi oftast (normativt) delar in kon ino ett pa delar; brutta samt gosse.

Bisexuell – En individ som blir foralska ino och/eller kat kungen fran manniskor oavsett vilket kon do har/de ett par binara konen/tva kon. (Det finns skild definitioner, odla det kan innebara skilda av person mot manniska).

Drag-king – nago person som anvander det sasom ino vart samhalle traffas saso ”manliga” konsuttryck (klader, kroppssprak, smycke tillsamman mera), exempelvis stav upptradande alternativt som en politisk strategi.

Drag-queen – En individ som anvander det saso i vart b ses som ”kvinnliga” konsuttryck (klader, kroppssprak, smycken tillsamman mera), exempelvis for upptradande alternativt saso nagon politisk klokt beraknande.

FTM – “Female to Male” = “kvinna at man”. Det befinner sig en glos sasom ofta anvands darfor at forklara vilken fard ett transsexuell kille gor alternativt inneha gjort. En transsexuell individ sasom ar FTM varje vid sin fodels biologiskt sam juridiskt sett kategoriserad som nago tjej skada kanner sig egentligen sasom samt befinner sig ett gosse.

Genderfluid – En konsidentitet darbort nago kanner sig saso nago legering utav de ett par binara konen brutta och frank, men en kan likas berora sig mer som nago kis vissa dagar och mer sasom ett brutta andra dagar.

Genderqueer – Ett glosa sasom kan anvandas sta konsidentiteter som inte foljer tvakonsnormen (det vill anfora dam eller herre), lite saso intergender (kika mirakel ”Intergender”).

Hen – Konsneutralt pronomen sasom fungerar gallande likadan metod som pronomena hon sam han. Hen bojs hen-hen(om) (bade ‘hen’ sam ‘henom fungerar)-hens. Pronomen kan anvandas istallet stav namn samt befinner sig hurdan nago indivi allena ser sig samt vill bli kallad till exempel forsavitt ett vill kallas ”hen”, ”hon” alternativ ”han”.

Ickebinar – nago individ sasom identifierar sig sasom emella, bakom alternativt med bada konskategorierna kvinna/man kan anropa sig ickebinar. Emellanat anvands ickebinar som en paraplybegrepp sta skild konsidentiteter som ej foljer tvakonsnormen, exempelvi intergender alternativt genderqueer. Ickebinar betyder icke detsamma allman saso definierar sig sasom det. Ett bit kanner sig saso bade tjej samt gosse. Andra kanner att de a mellan de kategorierna. Flertal ickebinara identifierar sig inte med nagot kon alls. Nago fraktion ickebinara vill forandra kroppen tillsammans hormoner och/eller kirurgi.

Om nago befinner sig en binar transperson identifierar nago sig saso donna eller gosse

Intergender – ett person sasom har nagon konsidentitet som identifierar sig emellan, inom bagg, eller bortom dom traditionella konskategorier (herre samt dam) eller saso valjer att ick bestamma sin konsidentitet alls.

Intersexualism – Intersexualism befinner sig nagon medicinsk diagnos som ges at manniskor saso frascht biologiskt icke gar att konsbestamma saso antingen bona alternativ frank i enlighet med samhallets ordn for kon. Ager intet att handla tillsammans vem nago tander villig och/eller blir foralska inom.

Konsdysfori – Det betyder att kar lider utav, alternativt upplever barriar ino sin vardag efterso att ens konsidentitet ick stammer overens tillsamman det kon man blev tilldelad spann fodseln. Nagon konventionell gestaltning itu konsdysfori befinner sig det hane kan halla med kroppslig konsdysfori – att delar utav kroppen inte kanns domstol ehuru de icke stammer overens plotslig konsidentitet. Konsdysfori kan likas befinna social och gora forsavitt att andra inte ser sam behandlar nagon saso saken da man faktiskt befinner si. Samtlig transpersoner age inte konsdysfori. Konsdysfori kan likas se kopiost olika ut sta annorlunda folk – den kan kopa forsavit skild delar fran kroppen och finnas skild ino skild situationer, till exempel. Forsavit karl age konsdysfori kan man onska genomga konsbekraftande behandling. Dylik behandling utfor mycket att konsdysforin minskar.

Konsidentitet – nagon persons sjalvupplevda kon, helt lat vem jag kanner jag saso. Kan besta exempelvi fruntimmer, kar, intergender alternativ eventuellt noll av det. Forsavitt kroppen ej stammer overens med ens konsidentitet finns det opportunitet att ratta det. Endast nago allena kan bestamma sin konsidentitet.

Pansexuell / Pansexualitet – nagon indivi som befinner sig pansexuell kan existera sexuellt samt emotionellt hugad bruten ”alla” alternativ ”vem saso helst”. Utav somliga ansett saso erotis bojelse, itu andra ansett som bisexualitet ino bredare design dar manga uppge sig vara intresserade utav “personligheten samt ej konet”.

Pronomen – Hon, han, hen, hin, den etcetera – det nago indivi vill bliva kallad nar en tala ifall saken da inom tredje individ, exempelvis hen befinner vit hane som sГ¶ker kuban kvinnlig sig blid, sjalv tycker om hen/henom (bada formerna funka). Pronomen kan sloka tillsamman tillsammans nago persons kon/konsidentitet, andock behover icke gora det. Det promenerar ej att askada en person vilket pronomen den age. Ifall karl ar osaker villi nagon persons pronomen kan hane forfragan inom ett priva dialog (”Vilket pronomen inneha du?/Vilket pronomen vill n att jag anvander forsavit dig?”). Nago fraktion foredrar att bliva omnamnda tillsamman fornamn i stallet pro tillsammans pronomen. Hen och saken da anvands stundom samt ino situationer da nago persons konstillhorighet befinner sig obekant.

Andra konsneutrala pronomen ar hin, han sam saken dar

Queer/Queerteori – Ett forhallningssatt sasom kritiserar normer runt kon samt sexualitet (kika heteronorm). Queer kan samt vara en identitet, ”att besta queer”, saso syftar at ett ovilja mot och darborta ett ej vill inordna sig sasom dam, kar, bi-, hetero- alternativ lesbisk. Queerteori kritiserar fasta kategorier och etiketter, ty uppdelningen i vad som anses vanligtvi respektive olik, framforallt nar det innefatt sexualitet sam kon.

Transperson – e samlingsbegrepp som vanligtvis mena manniskor saso bryter kontra samhallets normer runtom kon sam konsidentitet. Endast saken dar som sjalv identifierar sig som transperson befinner sig det. Ino begreppet ingar exempelvi intergender, transsexuella sam transvestiter och emellanat dragqueens samt dragkings. Inneha inte ett dyft att gora med vem nagon blir kar i och/eller kat pa. Ett bestammer sjalv forsavitt ett vill forklar sig som transperson: ingen annan kan knysta at ett att nago befinner si transperson.

Transsexuell / Transsexualism – Ett tillstand emeda en person har nagon konsidentitet saso ej overensstammer med det kon saso registrerats utbredd fodseln, idelige med ett vilja forsavitt att korrigera kroppen odl att saken da stammer overens tillsammans den ett kanner sig sasom. Transsexualism ager uta sexualitet att handla, en transsexuell person kan existera homo-, bi- alternativt heterosexuell alternativt hur ett annu valjer att betrakta sin sexualitet. ”Trans” betyder ”over mot andra sidan” kungen latin och ”sexus” betyder “kon” pa latin. Transsexuell betyder alltsa ”over mot andra sidans kon”.

Transvestit / Transvestism – manniska som ganska mycket anvander det saso samhallet tittar sasom “ett ovrigt kons” konsuttryck (klader, attribut, kroppssprak etcetera). ”Trans” betyder ”over till andra sidan” gallande latin sam ”vestis” betyder “klader” villi latin. Transvestit betyder alltsa ”over mo andra sidans klader”.

Laisser un commentaire

Votre adresse e-mail ne sera pas publiée. Les champs obligatoires sont indiqués avec *